Food/beer

Isländsk helg i Stockholm

I mitt senaste inlägg skrev jag om vad jag saknade med Island. Ett sätt att lindra saknaden är att göra sin hemmaplan lite mer isländsk.

I helgen drack jag isländsk öl på Biljardpalatset vid Fridhemsplan. De serverar Skjálfti för dryga 70 spänn. Skjálfti är en habil, lättdrucken veteöl. Perfekt för mig som kan ha lite svårt för den öltypen. Av bartenderns ansiktsutrryck så är den ingen storsäljare, eller så kanske det var det isländska uttalet av ölen som ställde henne. Hennes kollega tog fram den ganska lätt iallafall.

Här kan du också dricka isländskt

Jag har för mig att Färgfabriken har haft Kaldi. Enligt Islandsbloggen säljer The Bishop Arms på Vasagatan Skjálfti och Lava.

Och den här biran kan du få tag på via bolaget. Bland annat funderar jag på att åka förbi systemet i Fruängen och köpa Bríó, heltklart en favorit i kategorin isländsk lager.

I lördags var jag på bio och  såg jag Fúsi, eller Virgin Mountain som den heter på engelska.

Recension

Småmörkt isländsk drama. Dystert väder, härliga karaktärer. Ljusnar upp mot slutet utan att det blir något Hollywood-slut. Med andra ord ganska lik många andra isländska filmer. Är du sugen på att se den? Tyvärr har Stockholms filmfestival tagit slut, men då den vann nordiska rådets pris så lär den dyka upp i biotablån snart. Helt klart sevärd! Betyg: 3,5/5

För att avsluta helgen hade det varit mysigt med en isländsk söndagsmiddag, lammstek kanske. Men så vart det inte den här gången, nästa söndag kanske…

Annonser

Vad saknar jag med Reykjavik?

Sedan ett par månader är Reykjavik utbytt mot Stockholm. Och nu, ett drygt år efter att jag flyttade till världens nordligaste huvudstad är det dags att bli nostalgisk.

10 saker jag saknar med Reykjavik

  1. Esjan. Överallt i stan skymtar detta magnifika berg i bakgrunden. Obegripligt nog har jag aldrig varit uppe på toppen…
  2. Hamnen. Det är bara att erkänna, jag är en sucker för hamnar. Kanske är det där gamla sjömansromantiska eller så är det kanske bara lukten utav fisk och hav. Tyvärr har turismen (liksom i hela 101-området) spridit ut sig för mycket. Men än så länge finns det i alla fall kvar fiskebåtar. Men inget ont som inte för något gott med sig – det finns ett par trevliga restauranger i de gamla kvarteren och riktigt bra glass (Valdís) går också att få tag på.
  3. Utelivet. De flesta ställena har öppet till 05 och du behöver inte betala någon dyr entrépeng (ibland kan det vara någon spelning såklart) eller stå med på någon hipp lista. Generellt sett så är vakterna trevligare. Dessutom ligger allt inom promenadavstånd. Nej som stockholmare saknar man att gå ut i Reykjavik! Enda som saknas är väl ett riktigt stort dansställe eller en utomhusklubb, men det är ju inte så lätt att ordna direkt.
  4. Badkulturen. Varenda liten by har en sundlaug, i Reykjavik finns det många. Att kunna bada året runt utomhus är livskvalitet och gjorde så att jag tog mig igenom den förra vintern. Mitt stammisbad i Reykjavik är Vesturbæjarlaug
  5. Bokcaféer. Mál og menning, Eymundsson och IÐA är tre bra bokaffärer med trevliga caféer och generösa öppettider. Oftast hamnade jag på Súfistinn (högst upp i Mál og menning). Finns såklart massvis med fik i Stockholm, men inte så många som är kvällsöppna (särskilt inte sådana som är inhysta i en bokhandel). Vet ni om något bra ställe så får ni gärna tipsa mig!
  6. Glass-kulturen. Islänningarna älskar sin ísbúð och högkvalitativ glass går att få på många ställen. Själv gillar jag Valdís och Ísbúðin Laugalæk.
  7. Korven. Är det någonting som islänningarna älskar mer än glass så är det eina med öllu. Då får du en lammbaserad korv  med ketchup, senap, remoulad, hackad- och stekt lök. Bästa stället? Bæjarins Beztu Pylsur såklart.
  8. Graffitin. Ingen nolltolerans där inte. Många snygga målningar runtom i stan.
  9. Fisken. Färsk fisk av god kvalitet går att få på de flesta restaurangerna och ett par renodlade fiskaffärer finns fortfarande kvar! Dock så kunde det varit billigare.
  10. Vädret. Du kan gå ut genom dörren och solen skiner. Fem minuter senare är det snöstorm. Naturens krafter gör sig påtagliga på ett annat sätt än i Sverige.

Det här saknar jag inte

  1. Vädret. Men självklart tröttnar man på blåsten och mörkret också…
  2. Bilstaden. Ska du storhandla mat eller kläder, måste du nästan sätta dig i bilen och ta dig utanför centrum. Kollektivtrafiken är inget att hurra för heller.
  3. Mat som blev över från slakten. Fårtestiklar, mosad fårhjärna och surhaj. Inget man får en matorgasm av direkt.
  4. Turistaffärerna och hotellen. Visst är det bra för ekonomin. Men hur många butiker som säljer lunnefåglar och andra souvenirer tillverkade i Asien behövs det egentligen. Och måste det verkligen vara ett hotell eller bed and breakfast i varje kvarter i citykärnan?

Gott nytt år!

20141231_235000

2014

Årets bästa sporthändelse 1: Hammarby-Jönköping. Hammarby är efter 5 års misär klara för Allsvenskan igen.

Årets bästa sporthändelse 2: Island-Holland. Island besegrade vm-trean med 2-0 inför ett kokande Laugardalsvöllur. Dessutom bevakade jag matchen åt Expressen. Läs mer här

Årets värsta sporthändelse: Någon av Sveriges EM-kvalmatcher. Har sett segt ut för Hamren & Co.

Årets bästa hamburgare 1: The Flying Elk, Stockholm. Bästa hamburgaren jag någonsin ätit.

Årets bästa hamburgare 2: Roadhouse, Reykjavik. En av de bästa hamburgarna jag ätit, dessutom prisvärd.

Årets värsta matupplevelse: Phos Vietnamese, Reykjavik. 50 minuters väntetid för en lunch. Fel beställning, snåla portioner och unket kött.

Årets storm 1: Stormen gjorde det omöjligt att ta sig hem ifrån krogen. Läs mer här

Årets storm 2,3,4: Det stormat rejält i Reykjavik i december. En buss som jag satt i var nära att välta. Det har varit snöstormar, hagel och ”bara” kraftig vind…

Årets bästa beslut 1: Att flytta till Island. Ångrar det inte. Viktigt att följa sitt hjärta. Trots det längtar jag en del efter Stockholm. Vem vet vad som händer 2015 – men troligtvis kommer jag tillbaka till 08-land. När det vet man inte. Hur? Troligtvis flyger jag, men lifta på en val eller ett isflak kan bli aktuellt.

Årets bästa beslut 2: Det korrupta internationella handbollsförbundet (precis,som Fifa), beslöt att Island fick en plats i handbolls VM i Qatar (ja tyvärr håller de det mästerskapet med). Kul för Island (som förtjänade en plats) och kul för VM (som blir jämnare).

Årets politiska kaos 1 – Sd och budgeten. Sd- say no more. Tur att det blev en decemberöverenskommelse ändå. Läs mer om valet och valvakan här

Årets politiska kaos 2 Hanna Birna. Vapnen från Norge och demonstrationer på Austurvöllur. Läs mer här

Årets kaffe: Reykjavik Roasters. Himmelskt gott kaffe.

Årets kebab: Inte så många höjdpunkter. Men öppnandet av Anatolia i Hornstull förbättrade kebaben i Stockholm. Så här är kebaben på Island

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hur va fyrverkerierna i Reykjavik?

Storslaget och galet som vanligt.

Höjdpunkter 2015

Handbolls-VM, drar igång i mitten av januari. Julen är över, vädret är trist. Kul med ett mästerskap som både Island och Sverige deltar i. Dessutom möter de varandra.

Sónar Reykjavik – 12-14 februari. Musikfestival med drag.För övrigt körs Sonar Stockholm samtidigt.

Allsvenskan. Hetare än någonsin – tack vare Bajen.

Våren. Alltid en höjdpunkt. Men extra välkommen här på Island.

EM-kval i fotboll. Ser bra ut för Island. Håller de hela vägen? Kommer Sverige att krångla sig vidare?

Alltid spännande vad som händer för egen del. Tror att det blir ett bra år för mig och er med!

Svensk kebab är bättre än isländsk


Island är ett snabbmats-mecka. Hamburgerställen, Subway och Serrano med mera finns överallt. Kebabhak kryllar det inte av, men det finns ändå ett par stycken i Reykjavik. Som den kebabälskare jag är så kände jag mig tvungen att testa dem.

Tyvärr håller kebaben inte i samma klass som i Sverige, kanske för att den är annorlunda? Jag har gått igenom de viktigaste beståndsdelarna i en god måltid: Köttet, såsen och tillbehören (pommes frites/ris/bulgur/bröd). Priset har såklart också en betydelse.

Köttet

Kebabkött i tunna strimlor är sällsynt på Island. Tror endast att jag sett det på ett ställe. Lamm och kyckling är standard, nötkött är ganska ovanligt. Köttet håller hög kvalitet på Island – både kyckling och lammköttet är lika bra som i Sverige. Däremot saknar jag lite att inte få kebab i tunna strimlor, ifall köttet inte är jättebra så blir det lätt lite segt. Utfall: Knapp seger till Sverige (tack vare strimlorna).

Såsen

Röd sås, eller kebabsås får man på de flesta haken på Island. På ett av ställena var det mer någon smaklös salsa. Vitsås (vitlök/yoghurt) är ungefär samma. Dock fick jag inget extra trots att jag betalade cirka 90 svenska kronor. För det får man allt som oftast lite aioli som grädde på moset. Utfall: Skillnaden är inte jättestor, men Sverige vinner på poäng (ingen aioli och lite för svag röd sås på Island). Dessutom finns det ingen typisk kebabsås heller.

Tillbehören

På Island kan man sin pommes, de är minst lika bra som de svenska. Även brödet och salladen är lika bra. Utfall: oavgjort.

Priset

En standardkebab i bröd kostar runt 1200 isländska kronor, ca 65 svenska. En motsvarande tallrik, med läsk går på 1500-1900, vilket blir ca 75-100 kronor. Samma prisklass som en fin-kebab  i Stockholm och bra mycket dyrare än i Malmö.

Slutresultat: Svensk kebab är billigare och har lite bättre sås/kött. Tillbehören är likvärdiga.

Kebabställen jag testat i Reykjavik:

Kebab Grill (lækjargata 10): Ganska bra kött och fina pommes. Ingen röd sås dock. Trots det tar de hem förstaplatsen i mitt test. Betyg 7/10

Ali Baba (Veltusund):  Inget riktigt kebabhak. Har mest en annan typ av turkisk/syrisk mat. Testade en tallrik med kyckling och ris. Bra ris och kött. Torftig sallad. 6/10

Habibi (Hafnarstræti 18): Hittade ingen riktig Kebabtallrik eller kebab i pitabröd. Men de har stabila kebabrullar. Minus för deprimerande lokaler. 5/10

Kebab Húsið (Austurstræti 3): Har kebab, hamburgare och pizza , vilket aldrig är ett bra tecken. Är lite för turistiskt. Men plus för mycket sås. 5/10

Listan uppdateras varefter jag besöker fler ställen (vet dock inte om så jättemånga fler). Håller ni inte med mig? Vet ni om något ställe jag missat? Hör gärna av er i så fall!

… Till er svenska läsare kan jag passa på att tipsa om två kebabställen i Stockholm: Palmyra Kebab i Årsta, gigantiska portioner och med sås/salladsbuffé. Tyvärr är även priset lite väl tilltaget. Anatolia, vid Hornstull är ett nyöppnat turkiskt ställe. Härlig stämning, bra kött (lite tjockare) och många andra bra rätter (till exempel deras lamm). Stockholm har annars ett dåligt rykte bland kebabälskare. Jag som bland annat ätit kebab i Malmö, Karlstad och Örebro tycker att det är lite oförtjänt. I Stockholm finns ganska många halvdåliga ställen, men många som är helt okej. Och är du beredd att ta tunnelbanan några stationer bort så hittar du guldkornen.

För matälskarna så kommer det fler tester så småningom. Hamburgertestet lär dock dröja – det finns alldeles för många hamburgerställen i Reykjavik.

Ibland får man ta del av livet på landet

Det är något speciellt med att åka ut till landet. Vatten, öppna landskap och frisk luft, är bland det bästa jag vet. Ja, jag låter lite som Ulf Lundell. Men att komma ut i naturen då och då ger mycket energi. Dessutom är det nyttigt att få ett annat perspektiv: Alla hänger inte på caféer i Reykjavik och livnär sig på turism.

I förrgår (lördags) följde jag med några gamla vänner ut på landet när det var dags för Réttir – då fåraherdarna samlar ihop hjorden.

Arbetshandskar på

När jag kom dit var en stor del av arbetet gjort. Med hjälp av hästar hade fåren drivits ner till fållorna. Men jag var med och delade upp boskapen i olika grupper: lamm, tjurar, tackor och slaktdjur för sig. Något glamoröst jobb var det inte direkt. Vädret gjorde sitt också, 4 grader och snöblandat regn. Som den storstadsbo jag är tog jag inte tjuren i hornet direkt, men hjälpte till med att valla fåren mellan fållorna och ut på fältet igen (vilket tog 1-2 timmar iallafall).

En skvätt brännvin hade nog varit gott för att hålla uppe värmen, men Hangikjöt (rökt fårkött), kaffe och kaka är inte så dåligt det heller. Efter en varm dusch, torra kläder och en bilresa hem, så sov man ganska gott bland husen i staden.

Þingvallavatn

Þingvallavatn

Réttir4 Réttir2 Réttir3

Get out of town

It is something special about going out to the countryside. Water, open space and fresh air, that is among the best I know. Yes, I sound like a typical country artist. But getting out into the nature every now and then gives you an energy boost. Furthermore, it’s always good to get another perspective: all Icelanders doesn’t drink cafe latte in trendy coffeehouses or work with tourism.
So, I went along with some friends the day before yesterday (Saturday) to experience Réttir – which is when the shepherds gathers the flock.

Just dig in

The tough work was already done when I arrived . With the help of horses the sheep had been driven down to the pen. But I took part in dividing the cattle into different groups: lambs, bulls and slaughter-animals. It wasn’t really a glamorous job and the weather played a big role in that: 4 degrees and sleet. Born and raised in the city, I played a quite passive role, but I did helped with herding the sheep from the holding pens and out on the fields again (which took 1-2 hours). A dash of the local schnapps had been good for keeping up the heat, but hangikjöt (smoked lamb), coffee and cake isn’t so bad either. After a hot shower, dry clothes and a ride back to town I fall asleep right away with the familiar city lights surrounding me.

Fisken är alltid färskare på andra sidan – Atlanten

Färsk fisk är riktigt gott. Att få tag på det till ett vettigt pris i Stockholm är inte det lättaste. Men på Island var det bara att knalla ner till den lokala fiskaffären. Där fick jag tag på färdigmarinerad Blálanga, Blålånga för 1 950 isländska kronor/kilot (116 kr). Inte jättebilligt men jättegott var det. Det lär bli fler besök hos fiskhandlar´n. Ölen då?
Det vart en Móri (red ale). Passade bra till fisken, men var ingen smaksensation direkt.

Fresh fish is something special, too get that for a decent price is not so easy in Stockholm. In Iceland, I just needed to go down to the local seafood store.

I caught some nice piece of Blue ling for 1 950 Icelandic Kronas. Not very cheap, but very good!I will probably visit that place more times. The beer? I drank Móri (red ale) which fitted well with the fish. But it was far from a taste-sensation.

Fisk_mori_