Personal

Vad saknar jag med Reykjavik?

Sedan ett par månader är Reykjavik utbytt mot Stockholm. Och nu, ett drygt år efter att jag flyttade till världens nordligaste huvudstad är det dags att bli nostalgisk.

10 saker jag saknar med Reykjavik

  1. Esjan. Överallt i stan skymtar detta magnifika berg i bakgrunden. Obegripligt nog har jag aldrig varit uppe på toppen…
  2. Hamnen. Det är bara att erkänna, jag är en sucker för hamnar. Kanske är det där gamla sjömansromantiska eller så är det kanske bara lukten utav fisk och hav. Tyvärr har turismen (liksom i hela 101-området) spridit ut sig för mycket. Men än så länge finns det i alla fall kvar fiskebåtar. Men inget ont som inte för något gott med sig – det finns ett par trevliga restauranger i de gamla kvarteren och riktigt bra glass (Valdís) går också att få tag på.
  3. Utelivet. De flesta ställena har öppet till 05 och du behöver inte betala någon dyr entrépeng (ibland kan det vara någon spelning såklart) eller stå med på någon hipp lista. Generellt sett så är vakterna trevligare. Dessutom ligger allt inom promenadavstånd. Nej som stockholmare saknar man att gå ut i Reykjavik! Enda som saknas är väl ett riktigt stort dansställe eller en utomhusklubb, men det är ju inte så lätt att ordna direkt.
  4. Badkulturen. Varenda liten by har en sundlaug, i Reykjavik finns det många. Att kunna bada året runt utomhus är livskvalitet och gjorde så att jag tog mig igenom den förra vintern. Mitt stammisbad i Reykjavik är Vesturbæjarlaug
  5. Bokcaféer. Mál og menning, Eymundsson och IÐA är tre bra bokaffärer med trevliga caféer och generösa öppettider. Oftast hamnade jag på Súfistinn (högst upp i Mál og menning). Finns såklart massvis med fik i Stockholm, men inte så många som är kvällsöppna (särskilt inte sådana som är inhysta i en bokhandel). Vet ni om något bra ställe så får ni gärna tipsa mig!
  6. Glass-kulturen. Islänningarna älskar sin ísbúð och högkvalitativ glass går att få på många ställen. Själv gillar jag Valdís och Ísbúðin Laugalæk.
  7. Korven. Är det någonting som islänningarna älskar mer än glass så är det eina med öllu. Då får du en lammbaserad korv  med ketchup, senap, remoulad, hackad- och stekt lök. Bästa stället? Bæjarins Beztu Pylsur såklart.
  8. Graffitin. Ingen nolltolerans där inte. Många snygga målningar runtom i stan.
  9. Fisken. Färsk fisk av god kvalitet går att få på de flesta restaurangerna och ett par renodlade fiskaffärer finns fortfarande kvar! Dock så kunde det varit billigare.
  10. Vädret. Du kan gå ut genom dörren och solen skiner. Fem minuter senare är det snöstorm. Naturens krafter gör sig påtagliga på ett annat sätt än i Sverige.

Det här saknar jag inte

  1. Vädret. Men självklart tröttnar man på blåsten och mörkret också…
  2. Bilstaden. Ska du storhandla mat eller kläder, måste du nästan sätta dig i bilen och ta dig utanför centrum. Kollektivtrafiken är inget att hurra för heller.
  3. Mat som blev över från slakten. Fårtestiklar, mosad fårhjärna och surhaj. Inget man får en matorgasm av direkt.
  4. Turistaffärerna och hotellen. Visst är det bra för ekonomin. Men hur många butiker som säljer lunnefåglar och andra souvenirer tillverkade i Asien behövs det egentligen. Och måste det verkligen vara ett hotell eller bed and breakfast i varje kvarter i citykärnan?
Annonser

Gott nytt år!

20141231_235000

2014

Årets bästa sporthändelse 1: Hammarby-Jönköping. Hammarby är efter 5 års misär klara för Allsvenskan igen.

Årets bästa sporthändelse 2: Island-Holland. Island besegrade vm-trean med 2-0 inför ett kokande Laugardalsvöllur. Dessutom bevakade jag matchen åt Expressen. Läs mer här

Årets värsta sporthändelse: Någon av Sveriges EM-kvalmatcher. Har sett segt ut för Hamren & Co.

Årets bästa hamburgare 1: The Flying Elk, Stockholm. Bästa hamburgaren jag någonsin ätit.

Årets bästa hamburgare 2: Roadhouse, Reykjavik. En av de bästa hamburgarna jag ätit, dessutom prisvärd.

Årets värsta matupplevelse: Phos Vietnamese, Reykjavik. 50 minuters väntetid för en lunch. Fel beställning, snåla portioner och unket kött.

Årets storm 1: Stormen gjorde det omöjligt att ta sig hem ifrån krogen. Läs mer här

Årets storm 2,3,4: Det stormat rejält i Reykjavik i december. En buss som jag satt i var nära att välta. Det har varit snöstormar, hagel och ”bara” kraftig vind…

Årets bästa beslut 1: Att flytta till Island. Ångrar det inte. Viktigt att följa sitt hjärta. Trots det längtar jag en del efter Stockholm. Vem vet vad som händer 2015 – men troligtvis kommer jag tillbaka till 08-land. När det vet man inte. Hur? Troligtvis flyger jag, men lifta på en val eller ett isflak kan bli aktuellt.

Årets bästa beslut 2: Det korrupta internationella handbollsförbundet (precis,som Fifa), beslöt att Island fick en plats i handbolls VM i Qatar (ja tyvärr håller de det mästerskapet med). Kul för Island (som förtjänade en plats) och kul för VM (som blir jämnare).

Årets politiska kaos 1 – Sd och budgeten. Sd- say no more. Tur att det blev en decemberöverenskommelse ändå. Läs mer om valet och valvakan här

Årets politiska kaos 2 Hanna Birna. Vapnen från Norge och demonstrationer på Austurvöllur. Läs mer här

Årets kaffe: Reykjavik Roasters. Himmelskt gott kaffe.

Årets kebab: Inte så många höjdpunkter. Men öppnandet av Anatolia i Hornstull förbättrade kebaben i Stockholm. Så här är kebaben på Island

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hur va fyrverkerierna i Reykjavik?

Storslaget och galet som vanligt.

Höjdpunkter 2015

Handbolls-VM, drar igång i mitten av januari. Julen är över, vädret är trist. Kul med ett mästerskap som både Island och Sverige deltar i. Dessutom möter de varandra.

Sónar Reykjavik – 12-14 februari. Musikfestival med drag.För övrigt körs Sonar Stockholm samtidigt.

Allsvenskan. Hetare än någonsin – tack vare Bajen.

Våren. Alltid en höjdpunkt. Men extra välkommen här på Island.

EM-kval i fotboll. Ser bra ut för Island. Håller de hela vägen? Kommer Sverige att krångla sig vidare?

Alltid spännande vad som händer för egen del. Tror att det blir ett bra år för mig och er med!

Cirkeln är sluten

Jag har rest till och från Island otaliga gånger. Och nästan alla resor börjar och slutar på samma sätt: flygbussen mellan Keflavik och Reykjavik. Efter en knapp timmes resa med utsikt över lavafält, havet och förstäder stannar bussen till vid bussterminalen, BSÍ (eller flygplatsen). Ja, BSÍ borde verkligen rustas upp. Men den har ändå något charmigt över sig, en historia. Precis som en gammal sliten fotbollsarena eller ett gammalt café.

Varför skriver jag om BSÍ och flygbussar? Det är nämligen min nya arbetsplats sedan knappt två veckor tillbaka. Förutom flygbussar, säljer företaget Kynnisferðir – Reykjavik Excursions många olika gruppresor med guidade turer. Mitt förra jobb som servitör på en hotellrestaurang? Det var inget för mig helt enkelt…

The Golden Circle

För 10 dagar sedan fick jag och min kollega Gunna, följa med på den populäraste turen (tillsammans med Blå Lagunen) : The Golden Circle. Bussen stannar bland annat till vid ett ekologiskt växthus, men huvudattraktionerna är vattenfallet Gullfoss, Geysir och Þingvellir (nationalpark och Islands parlament mellan 930-1798). Jag har besökt de där platserna flera gånger tidigare, men det är fortfarande lika häftigt. Þingvellir med dess historia och natur är svårt att tröttna på. Nog med text här kommer lite bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 …

I have travelled to and from Iceland numerous times. And almost every trip begin and end in the same way: the Fly bus between Keflavik and Reykjavik. After an hour’s journey with views of lava fields, ocean and suburban area the bus stops at the bus terminal, BSÍ (or Keflavik Airport) Yes, BSÍ really needs to be refurbished. But it is still something charming about the place, it has some history. Just like an old worn down football stadium or an old café.

Why do I write about BSÍ and Fly buses? Because it´s my new job since around two weeks back. In addition to Fly buses, the company; Kynnisferðir – Reykjavik Excursions sells many guided group tours. My last job as a waither in a hotel restaurant? It didn´t suited me…

Ten days ago my colleague Gunna and I went on the most popular trip (together with the Blue Lagoon): The Golden Circle. The bus stops among others at an organic greenhouse, but the classic, main attractions are the Waterfall Gullfoss, Geysir and Thingvellir (Iceland´s national parliament between 930-1798). I have visited those places several times before, but it´s still pretty amazing. Especially Thingvellir (Þingvellir), with it´s great history and nature never bores me out.

Dagarna efter

Baksmällan sitter i. Inte sedan födelsedagsfirandet (jag fyllde 26) i lördags, utan sedan valet i söndags. Att Sverigedemokraterna fick hela 13 procent är ofattbart för mig och kom som en chock. Jag kan inte tro att en sådan stor del av svenskarna är rasister. Jag vet att en del röstade på SD för att de tappat tron på de andra partierna och är missnöjda med integrationspolitiken (jag tror inte att alla som röstade på SD hatar invandrare). Men har du röstat på SD så har du gett en röst till ett parti som har nazistiska rötter och politiker som skriver hatinlägg om muslimer på diverse sajter. Förhoppningsvis kan vi andra ta debatten mot SD, samtidigt som vi fortsätter att visa att vi är mot rasism.

Valvakan i Nordens Hus? Den bevakade jag via Twitter: nedan kommer ett urval av inläggen:

 

Oktoberfest och Páll Óskar

Födelsedagen då? På dagen gick jag och simmade i solskenet. På lördagskvällen vart det middag och karaoke (hemma hos mig (med ”familjen” aka rumskompisarna) –sedan utgång. Precis som i många andra städer har Reykjavik sin egen version av Oktoberfest. Reykjaviks Oktoberfest påminde inte särskilt mycket om Münchens. Men två stora tält, billig öl och uppträdande av Páll Óskar (Islands populäraste artist, europopkung och gay-förebild) bjöds festdeltagarna på. Jag har endast varit på en Oktoberfest tidigare (i Älvsjö). Den påminde om ett företags after-work på en finlandsfärja. Det här var mer som en stor studentfest. Visserligen med mycket fylla – men med klart bättre stämning än i Älvsjö för två-tre år sedan…

Summary in English

I’m still hangover. Not since my birthday celebration (13th of September). But since the Swedish election. It’s unbelievable that a populist right-wing party, The Sweden Democrats, got almost 13 percent.

I celebrated my birthday with a nice lamb-dinner and an Icelandic version of Oktoberfest.

Kennie och Emma under valvakan...

Kennie och Emma under valvakan…

buffé1

Nordens hus i Reykjavik.

Nordens hus i Reykjavik.

Valbevakning

The right profile

Profilbilder. Alltid svåra att ta, alltid svårt att få dem bra. Oftast blir de spontana bilderna bäst – bilder som inte är meningen att vara just profilbilder. Men i förra veckan passade jag på att ta en när jag hade en duktig kollega/vän på besök; Jessica, som för övrigt driver en inspirerande blogg.

Valdebatt och kvinnliga profiler

På tal om profiler. I går (torsdag) var jag på lunchdebatt i Nordens hus i Reykjavik.  Margrét Atladóttir (Aftonbladet/politism.se, tidigare Nöjesguiden) informerade om svenska valets nyckelfrågor. Innan det blev frågestund/ debatt. Någon vild ordväxling blev det aldrig utan de flesta i salen hade samma åsikter om exempelvis vinster i välfärden, feminism och kampen mot rasism (SD).

Många tunga isländska politiker hade bänkat sig i salen, eller vad sägs om Vigdís Finnbogadóttir (Världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud). På fredag blir det valvaka i nordens hus. Självklart finns jag på plats då och twittrar ut det hetaste ifrån den största och viktigaste valvakan på söndag 😉

Viking-doldis stal showen

De tunga namnen levererade också när Island körde över Turkiet i måndags (3-0). Gylfi Sigurðsson ägde mittfältet och knorrade in 2-0, Kolbeinn Sigþórsson satte mycket kliniskt i den sista spiken i den turkiska kistan. Men bäst på plan var en slitvarg i norska Tippeligan, Vikinganfallaren Jón Daði Böðvarsson som satte 1-0 målet och vann i stort sett alla närkamper mot de turkiska backarna. Det var länge sedan jag såg det isländska landslaget spela så bra!

Profile Pictures. Always hard to take, always difficult to make them look good. Mostly, the spontaneous pictures are best – pictures that are not supposed to be a profile picture only. But last week, I seized the chance to take a nice profile picture when Jessica, a friend and old colleague visited Iceland. She also runs an inspiring blog.

Election debate and female profiles

Speaking of profiles. Yesterday (Thursday), I was at a lunch debate in the Nordic House in Reykjavik. Margrét Atladóttir (Aftonbladet/ politism.se, Nöjesguiden) informed about the key issues in the Swedish election. After that it was time for answer session/discussion. Raised voices and wild discussions wasn’t  the case – most of the people in the room had same opinion about gains in welfare, feminism and the fight against racism (The Sweden Democrats).

Many big names in Icelandic politics were in the audience, just like Vigdís Finnbogadóttir (world’s first democratically elected female head of state). The Swedish embassy will have a show the election results on Sunday, I will be there and report live on Twitter.

Vikingplayer stole the show

The big names also delivered Monday night when Iceland ran across Turkey (3-0).

Gylfi Sigurðsson controlled the midfield and bent in 2-0. Kolbeinn Sigþórsson, showed that he is a clinical goal scorer when he hammered in the final nail in the Turkish coffin. But the workhorse Jón Daði Böðvarsson, attacker in Norwegian side Viking, outshined them both. He scored the important first goal and won almost every combat with the Turkish defenders. I have not seen the Icelandic team play so well in many years!!

Foto: Jessica Segerberg

Foto: Jessica Segerberg

Jessica in action.

Jessica in action.

Margrét Atladóttir.

Margrét Atladóttir.

Bosse Hedberg, Sveriges ambassadör i Reykjavik.

Bosse Hedberg, Sveriges ambassadör i Reykjavik.

Steget ut

”It’s a dangerous business, going out your door. You step onto the road, and if you don’t keep your feet, there’s no telling where you might be swept off to”, för att citera Bilbo Bagger (Ja, jag är en Tolkien-nörd).

Att ta steget utan att veta vad som väntar dig kan vara läskigt men också härligt. För en månad sen tog jag beslutet att flytta till Island. Då hade jag varken gjort klart med jobb eller bostad. Men som islänningarna säger: ”Þetta reddast”, det fixar sig.

Och det har det ju gjort. Bostad hittade jag relativt snabbt genom att sätta upp lappar överallt i Reykjavik. Jobb (servitör på ett hotell) fixade jag också. Så fort jag hittade en stabil vardag kunde jag börja reflektera över min nya vardag här i Reykjavik.

Mina intryck så här långt:

  • Reykjavik är en skön stad. Som en stor småstad med ett nattliv och ett kulturellt utbud som en storstad. 
  •  Naturen finns alltid runt knuten – stan ligger insprängd mellan havet och bergen.
  •  Jag måste skaffa bil, eller först och främst körkort (tyvärr är jag också en av dessa körkortslösa Stockholmare). Tills vidare får jag nöja mig med en cykel. Kollektivtrafiken är inte så dålig som dess rykte, men helg-och kvällstrafiken är på en småstadsnivå.

Har jag kommit in i vardagen?

Nej, vilket ändå är skönt. Just nu är, känslan av att man inte vet vad som händer är härlig. Känslan av att allt är möjligt är ännu härligare, så jag håller mig kvar vid den tills vidare!

Se upp för avståndet mellan bar och plattform

På tal om att ta steget. Jag har redan lyckats med konststycket att stuka foten två gånger i Reykjavik. Båda gångerna när jag skulle gå ut på gatan efter några öl. (Den ena gången efter lite för många öl, den andra gången kan jag tyvärr bara skylla på min egen ouppmärksamhet och de höga trappstegen.) Till alla läsare kommer jag med två uppmaningar! Våga ta steget ut i det okända, men se upp för trappstegen ut från Reykjaviks barer.

The step into the unknown

”It’s a dangerous business, going out your door. You step onto the road, and if you don’t keep your feet, there’s no telling where you might be swept off to”, Bilbo Baggins (Yes, I am a Tolkien-nerd).

To take the step into the unknown can be scary but also wonderful.

To take the step without knowing what to expect can be scary but also exciting. A month ago, I took the decision to move to Iceland. I had, at that time, no job or no place to live.  But as the Icelanders say, ”Þetta reddast”, everything will be alright.

And yes things are going quite good. I have found a room (by putting up signs everywhere in Reykjavik) and I also managed to get a job. Now, when life is a little bit more stabile, I can begin to reflect on my new everyday life in Reykjavik:

My impressions so far:

  •  Reykjavik is a cool city. It´s like a great small-town with a nightlife and cultural scene worthy a big town.
  •  Nature is always around the corner. The town is situated between the sea and the mountains.
  •  I have to get a car, or first a drivers license. But getting a big would be a start. Public transport is not as bad as its reputation, but weekend and evening traffic is at a small-town level.

Have I settled down?

No, which is nice. At the moment,  I love the feeling of not knowing what is going to happen. That everything is possible is even nicer, so I will stick on with that for a while.

Mind the Gap

Speaking of taking the plunge. I have already twisted my foot twice in Reykjavik. Both times when I walked out on the street after some beers (One night I had too many beers, the second time, unfortunately, I can only blame my own clumsiness and the high steps) 

To you, my dear readers I have two requests. Dare to take the step into the unknown, but beware of the steps out of Reykjavik´s bars.

Stukad fot

I stormens öga

Piskande regn och vind har Reykjavik bjudit på idag. Men det är inget emot hur det var under natten mot söndagen. Stormen (samma som bland annat drabbade Malmö), slog till under värsta tänkbara tid. Från midnatt och framåt, då ALLA drar ut för att festa. Vägen hem från klubben var kaosartad. Alla försökte ta en taxi, eller hitta någon efterfest. Till slut hittade jag en taxi efter många om och men…

… 

I dag (måndag) hade jag två stormiga telefonsamtal. Det förstnämnda var när jag skulle föra över pengar från min svenska bank till ett isländskt bankkonto. Självklart har bankreglerna ändras så det gick inte att sköta det via internet längre. För att aktivera internationella betalningar i nätbanken måste man knalla in på närmaste Swedbank-kontor, vilket för min del ligger en sisådär 2 000 kilometer bort. Det gick (efter lite extra tid och pengaslöseri) att sköta betalningen via telefonbanken. 

Bankgrejen var ändå som en storm i ett vattenglas jämfört med mitt samtal med Telenor. Här kommer en kronologisk lista, som byggde upp min frustration:

1. Innan jag åkte till Island förvissade jag mig om att det gick att låsa upp mobilen via internet.

2. Tydligen fungerar det inte för 1/10 – den lyckliga skara som jag tillhör.

3. Därför ringde jag Telenor i förra veckan för att få hjälp med detta ”ärende”.

4. Från och med idag fungerar inte mitt svenska simkort och mitt nya isländska ligger oanvänt sedan en vecka tillbaka. 

5. När jag ringde dem idag (utan att ha hört något från Telenor) hade de ”ingen aning” om hur långt tid det kan ta att låsa upp telefonen och kunde inte skynda på det hela. 

 Simma lugnt

Efter det symboliserades mitt humör av ett åskmoln med kraftiga blixtar. Vad göra?

Gå och simma såklart. Det fungerar alltid när vädret och humöret är dåligt. Dagens simbassäng blev Vesturbæjarlaug, en av de bästa i stan. Ny-utbyggd med flera nya ”heitar pottar” och med en avslappnad atmosfär. Efter det åt jag färsk lax hemma hos Mammas barndomskompis Magga. Efter det var mitt dåliga humör som bortblåst!

I´m too tired to translate all this text. Here is a short summary: The weather has been stormy. International money transfers are bad. Trying to lock up your phone is even worse. But taking a bath will always improve your mood.

Vesturbæjarlaug

Premiär/Premiere

Hej alla släktingar, vänner, turister och övriga som är nyfikna på Island. Sedan en vecka tillbaka är jag bosatt på Island igen. Den här bloggen kommer att handla om min vardag på Island: träning/sport, öl/mat, nattliv, samt nyheter/analyser kring det som sker på Island.

In this blog I will write about my daily life in Iceland: training/sports, beer/food, nightlife, and news/analyses regarding Iceland.