Tourism

Vad saknar jag med Reykjavik?

Sedan ett par månader är Reykjavik utbytt mot Stockholm. Och nu, ett drygt år efter att jag flyttade till världens nordligaste huvudstad är det dags att bli nostalgisk.

10 saker jag saknar med Reykjavik

  1. Esjan. Överallt i stan skymtar detta magnifika berg i bakgrunden. Obegripligt nog har jag aldrig varit uppe på toppen…
  2. Hamnen. Det är bara att erkänna, jag är en sucker för hamnar. Kanske är det där gamla sjömansromantiska eller så är det kanske bara lukten utav fisk och hav. Tyvärr har turismen (liksom i hela 101-området) spridit ut sig för mycket. Men än så länge finns det i alla fall kvar fiskebåtar. Men inget ont som inte för något gott med sig – det finns ett par trevliga restauranger i de gamla kvarteren och riktigt bra glass (Valdís) går också att få tag på.
  3. Utelivet. De flesta ställena har öppet till 05 och du behöver inte betala någon dyr entrépeng (ibland kan det vara någon spelning såklart) eller stå med på någon hipp lista. Generellt sett så är vakterna trevligare. Dessutom ligger allt inom promenadavstånd. Nej som stockholmare saknar man att gå ut i Reykjavik! Enda som saknas är väl ett riktigt stort dansställe eller en utomhusklubb, men det är ju inte så lätt att ordna direkt.
  4. Badkulturen. Varenda liten by har en sundlaug, i Reykjavik finns det många. Att kunna bada året runt utomhus är livskvalitet och gjorde så att jag tog mig igenom den förra vintern. Mitt stammisbad i Reykjavik är Vesturbæjarlaug
  5. Bokcaféer. Mál og menning, Eymundsson och IÐA är tre bra bokaffärer med trevliga caféer och generösa öppettider. Oftast hamnade jag på Súfistinn (högst upp i Mál og menning). Finns såklart massvis med fik i Stockholm, men inte så många som är kvällsöppna (särskilt inte sådana som är inhysta i en bokhandel). Vet ni om något bra ställe så får ni gärna tipsa mig!
  6. Glass-kulturen. Islänningarna älskar sin ísbúð och högkvalitativ glass går att få på många ställen. Själv gillar jag Valdís och Ísbúðin Laugalæk.
  7. Korven. Är det någonting som islänningarna älskar mer än glass så är det eina med öllu. Då får du en lammbaserad korv  med ketchup, senap, remoulad, hackad- och stekt lök. Bästa stället? Bæjarins Beztu Pylsur såklart.
  8. Graffitin. Ingen nolltolerans där inte. Många snygga målningar runtom i stan.
  9. Fisken. Färsk fisk av god kvalitet går att få på de flesta restaurangerna och ett par renodlade fiskaffärer finns fortfarande kvar! Dock så kunde det varit billigare.
  10. Vädret. Du kan gå ut genom dörren och solen skiner. Fem minuter senare är det snöstorm. Naturens krafter gör sig påtagliga på ett annat sätt än i Sverige.

Det här saknar jag inte

  1. Vädret. Men självklart tröttnar man på blåsten och mörkret också…
  2. Bilstaden. Ska du storhandla mat eller kläder, måste du nästan sätta dig i bilen och ta dig utanför centrum. Kollektivtrafiken är inget att hurra för heller.
  3. Mat som blev över från slakten. Fårtestiklar, mosad fårhjärna och surhaj. Inget man får en matorgasm av direkt.
  4. Turistaffärerna och hotellen. Visst är det bra för ekonomin. Men hur många butiker som säljer lunnefåglar och andra souvenirer tillverkade i Asien behövs det egentligen. Och måste det verkligen vara ett hotell eller bed and breakfast i varje kvarter i citykärnan?
Annonser

Cirkeln är sluten

Jag har rest till och från Island otaliga gånger. Och nästan alla resor börjar och slutar på samma sätt: flygbussen mellan Keflavik och Reykjavik. Efter en knapp timmes resa med utsikt över lavafält, havet och förstäder stannar bussen till vid bussterminalen, BSÍ (eller flygplatsen). Ja, BSÍ borde verkligen rustas upp. Men den har ändå något charmigt över sig, en historia. Precis som en gammal sliten fotbollsarena eller ett gammalt café.

Varför skriver jag om BSÍ och flygbussar? Det är nämligen min nya arbetsplats sedan knappt två veckor tillbaka. Förutom flygbussar, säljer företaget Kynnisferðir – Reykjavik Excursions många olika gruppresor med guidade turer. Mitt förra jobb som servitör på en hotellrestaurang? Det var inget för mig helt enkelt…

The Golden Circle

För 10 dagar sedan fick jag och min kollega Gunna, följa med på den populäraste turen (tillsammans med Blå Lagunen) : The Golden Circle. Bussen stannar bland annat till vid ett ekologiskt växthus, men huvudattraktionerna är vattenfallet Gullfoss, Geysir och Þingvellir (nationalpark och Islands parlament mellan 930-1798). Jag har besökt de där platserna flera gånger tidigare, men det är fortfarande lika häftigt. Þingvellir med dess historia och natur är svårt att tröttna på. Nog med text här kommer lite bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 …

I have travelled to and from Iceland numerous times. And almost every trip begin and end in the same way: the Fly bus between Keflavik and Reykjavik. After an hour’s journey with views of lava fields, ocean and suburban area the bus stops at the bus terminal, BSÍ (or Keflavik Airport) Yes, BSÍ really needs to be refurbished. But it is still something charming about the place, it has some history. Just like an old worn down football stadium or an old café.

Why do I write about BSÍ and Fly buses? Because it´s my new job since around two weeks back. In addition to Fly buses, the company; Kynnisferðir – Reykjavik Excursions sells many guided group tours. My last job as a waither in a hotel restaurant? It didn´t suited me…

Ten days ago my colleague Gunna and I went on the most popular trip (together with the Blue Lagoon): The Golden Circle. The bus stops among others at an organic greenhouse, but the classic, main attractions are the Waterfall Gullfoss, Geysir and Thingvellir (Iceland´s national parliament between 930-1798). I have visited those places several times before, but it´s still pretty amazing. Especially Thingvellir (Þingvellir), with it´s great history and nature never bores me out.