Iceland

Dags för vänsterregering på Island?

Det ser inte ut att bli tredje gången gillt för Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet. Utan Katrín Jakobsdóttir, partiledare för Gröna Vänstern, har fått uppdrag att bilda regering.

– Jakobsdóttir anses ha bäst möjligheter att bilda en regering, därför fick hon igår uppdraget av presidenten (Guðni Th. Jóhannesson). Får hon ihop, VG, Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Piratpartiet, har de ett mandats majoritet i Alltinget, säger Håkan Juholt till Rötter i Reykjavik.

Det har även varit tal om att förhandla med Renässans och Folkets parti. Men de ser inte ut att inkluderas så som läget ser ut nu. Men enligt Sveriges ambassadör pågår en del spekulationer:

– Förhandling med Renässans kan innebära att de är utanför regeringen, men erhåller något för att stödja den.

Just nu befinner sig partiledarna för den tidigare oppositionen i Sigurður Ingi Jóhannssons (Framstegspartiet) hus i kommunen Hrunamannahreppur. Katrín Jakobsdóttir hoppas att förhandlingarna går snabbt och att de har enats efter helgen. Välfärd, utbildning och infrastruktur är de centrala områdena. EU-frågan samt en ny grundlag väntas inte tas upp i första taget då det är frågor som splittrar de olika partierna.

Jag intervjuade Håkan Juholt för Aktuellt i Politiken (Nummer 42). I intervjun berättar han om det nuvarande jobbet som ambassadör och tiden i riksdagen. De sista åren var tuffa för Håkans del – men det är inget som han är bitter över.

–  Det finns ingen tillstymmelse till bitterhet i mig. Bitterheten har säkerligen knackat på dörren många gånger men jag har inte öppnat dörren.

juholt_narbild

Håkan Juholt

Vi pratade också om isländsk politik.

–  Min bild är att islänningarna är politiskt intresserade. Islänningarna har stark tilltro till sin demokrati och man har en tilltro till politik, men inte när det gäller politiker och partier.

Förhoppningsvis ökar islänningarnas förtroende för politiker då ”Panamaprinsarna” Bjarni Benediktsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, inte ser ut att ingå i nästa regering.

Vad saknar jag med Reykjavik?

Sedan ett par månader är Reykjavik utbytt mot Stockholm. Och nu, ett drygt år efter att jag flyttade till världens nordligaste huvudstad är det dags att bli nostalgisk.

10 saker jag saknar med Reykjavik

  1. Esjan. Överallt i stan skymtar detta magnifika berg i bakgrunden. Obegripligt nog har jag aldrig varit uppe på toppen…
  2. Hamnen. Det är bara att erkänna, jag är en sucker för hamnar. Kanske är det där gamla sjömansromantiska eller så är det kanske bara lukten utav fisk och hav. Tyvärr har turismen (liksom i hela 101-området) spridit ut sig för mycket. Men än så länge finns det i alla fall kvar fiskebåtar. Men inget ont som inte för något gott med sig – det finns ett par trevliga restauranger i de gamla kvarteren och riktigt bra glass (Valdís) går också att få tag på.
  3. Utelivet. De flesta ställena har öppet till 05 och du behöver inte betala någon dyr entrépeng (ibland kan det vara någon spelning såklart) eller stå med på någon hipp lista. Generellt sett så är vakterna trevligare. Dessutom ligger allt inom promenadavstånd. Nej som stockholmare saknar man att gå ut i Reykjavik! Enda som saknas är väl ett riktigt stort dansställe eller en utomhusklubb, men det är ju inte så lätt att ordna direkt.
  4. Badkulturen. Varenda liten by har en sundlaug, i Reykjavik finns det många. Att kunna bada året runt utomhus är livskvalitet och gjorde så att jag tog mig igenom den förra vintern. Mitt stammisbad i Reykjavik är Vesturbæjarlaug
  5. Bokcaféer. Mál og menning, Eymundsson och IÐA är tre bra bokaffärer med trevliga caféer och generösa öppettider. Oftast hamnade jag på Súfistinn (högst upp i Mál og menning). Finns såklart massvis med fik i Stockholm, men inte så många som är kvällsöppna (särskilt inte sådana som är inhysta i en bokhandel). Vet ni om något bra ställe så får ni gärna tipsa mig!
  6. Glass-kulturen. Islänningarna älskar sin ísbúð och högkvalitativ glass går att få på många ställen. Själv gillar jag Valdís och Ísbúðin Laugalæk.
  7. Korven. Är det någonting som islänningarna älskar mer än glass så är det eina med öllu. Då får du en lammbaserad korv  med ketchup, senap, remoulad, hackad- och stekt lök. Bästa stället? Bæjarins Beztu Pylsur såklart.
  8. Graffitin. Ingen nolltolerans där inte. Många snygga målningar runtom i stan.
  9. Fisken. Färsk fisk av god kvalitet går att få på de flesta restaurangerna och ett par renodlade fiskaffärer finns fortfarande kvar! Dock så kunde det varit billigare.
  10. Vädret. Du kan gå ut genom dörren och solen skiner. Fem minuter senare är det snöstorm. Naturens krafter gör sig påtagliga på ett annat sätt än i Sverige.

Det här saknar jag inte

  1. Vädret. Men självklart tröttnar man på blåsten och mörkret också…
  2. Bilstaden. Ska du storhandla mat eller kläder, måste du nästan sätta dig i bilen och ta dig utanför centrum. Kollektivtrafiken är inget att hurra för heller.
  3. Mat som blev över från slakten. Fårtestiklar, mosad fårhjärna och surhaj. Inget man får en matorgasm av direkt.
  4. Turistaffärerna och hotellen. Visst är det bra för ekonomin. Men hur många butiker som säljer lunnefåglar och andra souvenirer tillverkade i Asien behövs det egentligen. Och måste det verkligen vara ett hotell eller bed and breakfast i varje kvarter i citykärnan?

Cirkeln är sluten

Jag har rest till och från Island otaliga gånger. Och nästan alla resor börjar och slutar på samma sätt: flygbussen mellan Keflavik och Reykjavik. Efter en knapp timmes resa med utsikt över lavafält, havet och förstäder stannar bussen till vid bussterminalen, BSÍ (eller flygplatsen). Ja, BSÍ borde verkligen rustas upp. Men den har ändå något charmigt över sig, en historia. Precis som en gammal sliten fotbollsarena eller ett gammalt café.

Varför skriver jag om BSÍ och flygbussar? Det är nämligen min nya arbetsplats sedan knappt två veckor tillbaka. Förutom flygbussar, säljer företaget Kynnisferðir – Reykjavik Excursions många olika gruppresor med guidade turer. Mitt förra jobb som servitör på en hotellrestaurang? Det var inget för mig helt enkelt…

The Golden Circle

För 10 dagar sedan fick jag och min kollega Gunna, följa med på den populäraste turen (tillsammans med Blå Lagunen) : The Golden Circle. Bussen stannar bland annat till vid ett ekologiskt växthus, men huvudattraktionerna är vattenfallet Gullfoss, Geysir och Þingvellir (nationalpark och Islands parlament mellan 930-1798). Jag har besökt de där platserna flera gånger tidigare, men det är fortfarande lika häftigt. Þingvellir med dess historia och natur är svårt att tröttna på. Nog med text här kommer lite bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 …

I have travelled to and from Iceland numerous times. And almost every trip begin and end in the same way: the Fly bus between Keflavik and Reykjavik. After an hour’s journey with views of lava fields, ocean and suburban area the bus stops at the bus terminal, BSÍ (or Keflavik Airport) Yes, BSÍ really needs to be refurbished. But it is still something charming about the place, it has some history. Just like an old worn down football stadium or an old café.

Why do I write about BSÍ and Fly buses? Because it´s my new job since around two weeks back. In addition to Fly buses, the company; Kynnisferðir – Reykjavik Excursions sells many guided group tours. My last job as a waither in a hotel restaurant? It didn´t suited me…

Ten days ago my colleague Gunna and I went on the most popular trip (together with the Blue Lagoon): The Golden Circle. The bus stops among others at an organic greenhouse, but the classic, main attractions are the Waterfall Gullfoss, Geysir and Thingvellir (Iceland´s national parliament between 930-1798). I have visited those places several times before, but it´s still pretty amazing. Especially Thingvellir (Þingvellir), with it´s great history and nature never bores me out.

I stormens öga

Piskande regn och vind har Reykjavik bjudit på idag. Men det är inget emot hur det var under natten mot söndagen. Stormen (samma som bland annat drabbade Malmö), slog till under värsta tänkbara tid. Från midnatt och framåt, då ALLA drar ut för att festa. Vägen hem från klubben var kaosartad. Alla försökte ta en taxi, eller hitta någon efterfest. Till slut hittade jag en taxi efter många om och men…

… 

I dag (måndag) hade jag två stormiga telefonsamtal. Det förstnämnda var när jag skulle föra över pengar från min svenska bank till ett isländskt bankkonto. Självklart har bankreglerna ändras så det gick inte att sköta det via internet längre. För att aktivera internationella betalningar i nätbanken måste man knalla in på närmaste Swedbank-kontor, vilket för min del ligger en sisådär 2 000 kilometer bort. Det gick (efter lite extra tid och pengaslöseri) att sköta betalningen via telefonbanken. 

Bankgrejen var ändå som en storm i ett vattenglas jämfört med mitt samtal med Telenor. Här kommer en kronologisk lista, som byggde upp min frustration:

1. Innan jag åkte till Island förvissade jag mig om att det gick att låsa upp mobilen via internet.

2. Tydligen fungerar det inte för 1/10 – den lyckliga skara som jag tillhör.

3. Därför ringde jag Telenor i förra veckan för att få hjälp med detta ”ärende”.

4. Från och med idag fungerar inte mitt svenska simkort och mitt nya isländska ligger oanvänt sedan en vecka tillbaka. 

5. När jag ringde dem idag (utan att ha hört något från Telenor) hade de ”ingen aning” om hur långt tid det kan ta att låsa upp telefonen och kunde inte skynda på det hela. 

 Simma lugnt

Efter det symboliserades mitt humör av ett åskmoln med kraftiga blixtar. Vad göra?

Gå och simma såklart. Det fungerar alltid när vädret och humöret är dåligt. Dagens simbassäng blev Vesturbæjarlaug, en av de bästa i stan. Ny-utbyggd med flera nya ”heitar pottar” och med en avslappnad atmosfär. Efter det åt jag färsk lax hemma hos Mammas barndomskompis Magga. Efter det var mitt dåliga humör som bortblåst!

I´m too tired to translate all this text. Here is a short summary: The weather has been stormy. International money transfers are bad. Trying to lock up your phone is even worse. But taking a bath will always improve your mood.

Vesturbæjarlaug

Fisken är alltid färskare på andra sidan – Atlanten

Färsk fisk är riktigt gott. Att få tag på det till ett vettigt pris i Stockholm är inte det lättaste. Men på Island var det bara att knalla ner till den lokala fiskaffären. Där fick jag tag på färdigmarinerad Blálanga, Blålånga för 1 950 isländska kronor/kilot (116 kr). Inte jättebilligt men jättegott var det. Det lär bli fler besök hos fiskhandlar´n. Ölen då?
Det vart en Móri (red ale). Passade bra till fisken, men var ingen smaksensation direkt.

Fresh fish is something special, too get that for a decent price is not so easy in Stockholm. In Iceland, I just needed to go down to the local seafood store.

I caught some nice piece of Blue ling for 1 950 Icelandic Kronas. Not very cheap, but very good!I will probably visit that place more times. The beer? I drank Móri (red ale) which fitted well with the fish. But it was far from a taste-sensation.

Fisk_mori_

Premiär/Premiere

Hej alla släktingar, vänner, turister och övriga som är nyfikna på Island. Sedan en vecka tillbaka är jag bosatt på Island igen. Den här bloggen kommer att handla om min vardag på Island: träning/sport, öl/mat, nattliv, samt nyheter/analyser kring det som sker på Island.

In this blog I will write about my daily life in Iceland: training/sports, beer/food, nightlife, and news/analyses regarding Iceland.