Island

Dags för vänsterregering på Island?

Det ser inte ut att bli tredje gången gillt för Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet. Utan Katrín Jakobsdóttir, partiledare för Gröna Vänstern, har fått uppdrag att bilda regering.

– Jakobsdóttir anses ha bäst möjligheter att bilda en regering, därför fick hon igår uppdraget av presidenten (Guðni Th. Jóhannesson). Får hon ihop, VG, Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Piratpartiet, har de ett mandats majoritet i Alltinget, säger Håkan Juholt till Rötter i Reykjavik.

Det har även varit tal om att förhandla med Renässans och Folkets parti. Men de ser inte ut att inkluderas så som läget ser ut nu. Men enligt Sveriges ambassadör pågår en del spekulationer:

– Förhandling med Renässans kan innebära att de är utanför regeringen, men erhåller något för att stödja den.

Just nu befinner sig partiledarna för den tidigare oppositionen i Sigurður Ingi Jóhannssons (Framstegspartiet) hus i kommunen Hrunamannahreppur. Katrín Jakobsdóttir hoppas att förhandlingarna går snabbt och att de har enats efter helgen. Välfärd, utbildning och infrastruktur är de centrala områdena. EU-frågan samt en ny grundlag väntas inte tas upp i första taget då det är frågor som splittrar de olika partierna.

Jag intervjuade Håkan Juholt för Aktuellt i Politiken (Nummer 42). I intervjun berättar han om det nuvarande jobbet som ambassadör och tiden i riksdagen. De sista åren var tuffa för Håkans del – men det är inget som han är bitter över.

–  Det finns ingen tillstymmelse till bitterhet i mig. Bitterheten har säkerligen knackat på dörren många gånger men jag har inte öppnat dörren.

juholt_narbild

Håkan Juholt

Vi pratade också om isländsk politik.

–  Min bild är att islänningarna är politiskt intresserade. Islänningarna har stark tilltro till sin demokrati och man har en tilltro till politik, men inte när det gäller politiker och partier.

Förhoppningsvis ökar islänningarnas förtroende för politiker då ”Panamaprinsarna” Bjarni Benediktsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, inte ser ut att ingå i nästa regering.

Isländsk huvudvärk

Suck. Inte nu igen. Nej det är inte underligt att huvudet känns tungt efter det isländska valet.

”Svårt att bilda regering. Högerregering bildas till slut. Ny skandal och nyval om ett år igen”, skrev jag på Twitter efter valet.

Så kan det mycket väl bli. Bjarni ”teflonmannen” Benediktssons Självständighetsparti blev återigen störst med 25, 25 procent och 16 mandat. Näst störst blev Katrín Jakobsdóttirs Gröna vänstern med 16, 89 procent och 11 mandat.

Här får ni hela resultatet:

Självständighetspartiet: 25,25 procent (-3,75) och 16 mandat (-5)

Gröna vänstern: 16,89 procent (+0,99) och 11 mandat (+1)

Socialdemokraterna: 12,05 procent (+6,31) och 7 mandat (+4)

Centerpartiet: 10,87 procent (-) och 7 mandat (-)

Framstegspartiet: 10,71 procent (-0,78) och 8 mandat (oförändrat)

Piratpartiet: 9,20 procent (-5,28) och 6 mandat (-4)

Folkets parti: 6,88 procent (+3,34) och 4 mandat (+4)

Renässans: 6,69 procent (-3,79) och 4 mandat (-3)

Ljus framtid: 1,22 procent (-5,94) och 0 mandat (-4)

Folkfronten: 0,19 procent (-0,11)

Gryning: 0,05 procent (-1,68)

Källa: Islandsbloggen

”Panama-Siggi” är tillbaka

I dag träffar samtliga partiledare president Guðni Th. Jóhannesson och det är inte bara ”Kata” och ”Bjarni Ben” som väntas vilja bilda regering. Utan även en dark horse i form av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Ni vet han från Panamaaffären. En månad före valet bröt han sig ut från Framstegspartiet och bildade Centerpartiet som nästan lyckades få 11 procent.

Det parlamentariska läget är en enda röra. Självständighetspartiet är störst, men det kan bli svårt för Bjarni Benediktsson att bli statsminister. Visserligen är han bra på att slingra sig ur alla tänkbara skandaler och har ett starkt stöd inom partiet. Men många andra partier är tveksamma till att samarbeta med honom och han har en relativt stor del av väljarna emot sig. Och någon vinnare är han inte. Självständighetspartiet förlorade trots allt 5 mandat. Katrín Jakobsdóttir är oerhört populär som person. Men hennes parti Gröna vänstern kan inte heller ses som en riktig vinnare. De ledde länge i opinionsmätningarna men tappade fart på upploppet.

Nej, de största vinnarna är Centerpartiet och Folkets parti. Det sistnämnda partiet kom in till alltinget för första gången. Inga Sæland grät under den sista partiledardebatten och lyckades visa att hon brinner för sjuka och äldres rättigheter. Att partiet har invandringsfientliga tendenser visade hon inte lika tydligt.

Valvakan följde jag med ett gäng isländska studenter i Stockholm. Uppgivenheten var stor bland de flesta. Och helt klart är det ett bekymmersamt läge som islänningarna hamnat i. Åtta olika partier och sannolikt krävs det en fyrpartikoalition, då det ter sig osannolikt att Gröna vänstern och Självständighetspartiet lyckas forma en trepartikoalition.

Mer om läget och förutsättningarna för att bilda regering hittar ni på den initierade Islandsbloggen.

Nej nu skakar jag av mig huvudvärken och släpper det isländska valet för en dag eller två. Men I’ll be back, precis som Terminator eller Panamapolarna Bjarni Ben och Sigmundur Davíð.

I valet och kvalet

Mycket pekade på att Självständighetspartiet skulle leda kommande regering. Men Bjarni Benediktsson kom inte överens med Renässans och Ljus framtid.

Istället kan Island få en kvinnlig statsminister – i Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Hon vill helst bilda en fempartikoalition bestående av Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid, Socialdemokraterna och Piratpartiet. Om det går återstår att se…

Not her fellow

Piratpartiet var det ja. I förra veckan var Birgitta Jónsdóttir med i Skavlan. Dock så blev hon ideligen avbruten av baronen och Downton Abbey-skaparen Julian Fellowes som även kallade WikiLeaks förrädare. Birgitta kontrade genom att säga åt honom att skämmas, vilket var helt rätt. Utan visselblåsare och grävande journalister hade inte Panamaläckan funnits och det vore fritt fram att för makthavarna att fortsätta med sina skumraskaffärer. Sen så behöver Wikileaks och liknande organisationer ta sitt ansvar och läcka dokument på ett såpass rättssäkert och opartiskt sätt som möjligt. Men det är en annan fråga.

Intervjun med Birgitta hittar ni nedan:


Kvalet var det ja. Island avslutade höstens VM-kval i fotboll med att förlora mot Kroatien med 2-0. De isländska herrarna får nog slåss med Ukraina om andraplatsen. För Svenska Fans sammanfattade jag Islands fotbollshöst.


Till sist. Att välja är inte alltid lätt. Mitt tips vid personliga val är att fundera ordentligt. Sen så går du på magkänslan. Det brukar fungera för min del!

Självständighetspartiet – en katt med nio liv?

Krutröken röken har lagt sig. Men det är inte piratflaggan som vajar i triumf. Utan än en gång kan Bjarni Benediktsson & Co gnugga händerna. Men hur kommer det sig att Självständighetspartiet fick så många röster trots alla skandaler? Det försöker jag reda ut såhär en vecka efter det isländska valet.

Men först backar vi bandet till april och Panamaläckan.

Dåvarande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson (Framstegspartiet) fastnade med fingrarna i syltburken efter avslöjanden om han tillsammans med sin fru gömt pengar genom brevlådeföretaget  Wintris. Även parhästen och finansministern Bjarni Benediktsson (Självständighetspartiet) var delägare till ett skalbolag i Seychellerna.

Austurvöllur kokade, liksom flera gånger förr under Gunnlaugsson och Benediktssons regering. Men den här stormen kunde statsministern inte rida ut. Efter en del förhalande avgick Gunnlaugsson och utlyste nyval. Benediktsson blev kvar trots hårt tryck och att 69 procent av befolkningen ville att han skulle avgå.

austureu

Protester mot Hanna Birna Kristjánsdóttir (Självständighetspartiet) 2014.

Under sommaren seglade Piratpartiet fram som en segrarkandidat och opinionssiffrorna pekade på att de kunde få 20-30 procent av rösterna. Men så här blev det istället:

Slutresultat Island:
Självständighetspartiet: 29 procent (+2,3) 21 mandat (+2)
Gröna vänstern: 15,9 procent (+5,0) 10 mandat (+3)
Piratpartiet: 14,5 procent (+9,4) 10 mandat (+7)
Framstegspartiet: 11,5 procent (-12,9) 8 mandat (-11)
Renässans: 10,5 procent (ställde inte upp 2013) 7 mandat
Ljus framtid: 7,2 procent (-1,0) 4 mandat (-2)
Socialdemokraterna: 5,7 procent (-7,2) 3 mandat (-6)
Folkets parti: 3,5 procent (ställde inte upp 2013)
Gryning: 1,7 procent (-1,4)
Folkfronten: 0,3 procent (+0,2)
Isländska folkfronten: 0,2 procent (ställde inte upp 2013)
Humanistpartiet: 0 procent (-0,1)
Valdeltagande: 79,2 procent

Självständighetspartiet gick alltså framåt, trots Panamaläckan, där partiordföranden Bjarni Benediktsson samt inrikesminister Ólöf Nordal var inblandad.

Hur kommer det sig att Självständighetspartiet trots allt gick framåt i valet?

Här kommer ett antal teorier som jag kommit fram till efter att gått igenom isländska medier, pratat med islänningar bosatta i Stockholm, samt mina egna reflektioner:

  • Traditionens makt är stor. Självständighetspartiet är Islands motsvarighet till Socialdemokraterna. Många röstar på dem för att de alltid gjort så.
  • Sigmundur Davíð fick bära hundhuvudet. Som statsminister och tack vare Uppdrag gransknings intervju som blev viral.
  • Piratpartiet gick ut strax före valet att de inte kunde tänka sig att regera med Självständighetspartiet. Där kan de ha förlorat många mittenröster.
  • Unga är sämre på att ta sig till vallokalerna. En klyscha som mycket väl kan ha varit sann. Majoriteten av Piratpartiets väljare är unga.
  • De flesta som visade sitt missnöje mot regeringen bor i Reykjavik. På landsbygden tappade Framstegspartiet inte lika mycket och Självständighetspartiet fick höga siffror. I sydväst fick ”Bjarni Bens” parti knappt 34 procent av rösterna…

Källor och Bakgrund

Panama Papers: A Storm is coming – Süddeutsche Zeitung 

Uppdrag granskning

Reuters

Islandsbloggen (valresultaten)

En snabbguide till isländska protester

Håll utkik, det kommer flera inlägg om det isländska valet. Kommentera gärna artikeln eller hör av dig till  emil.annetorpx@gmail.comx (ta bort x:en) ifall du vill gästblogga.

 

 

Isländsk helg i Stockholm

I mitt senaste inlägg skrev jag om vad jag saknade med Island. Ett sätt att lindra saknaden är att göra sin hemmaplan lite mer isländsk.

I helgen drack jag isländsk öl på Biljardpalatset vid Fridhemsplan. De serverar Skjálfti för dryga 70 spänn. Skjálfti är en habil, lättdrucken veteöl. Perfekt för mig som kan ha lite svårt för den öltypen. Av bartenderns ansiktsutrryck så är den ingen storsäljare, eller så kanske det var det isländska uttalet av ölen som ställde henne. Hennes kollega tog fram den ganska lätt iallafall.

Här kan du också dricka isländskt

Jag har för mig att Färgfabriken har haft Kaldi. Enligt Islandsbloggen säljer The Bishop Arms på Vasagatan Skjálfti och Lava.

Och den här biran kan du få tag på via bolaget. Bland annat funderar jag på att åka förbi systemet i Fruängen och köpa Bríó, heltklart en favorit i kategorin isländsk lager.

I lördags var jag på bio och  såg jag Fúsi, eller Virgin Mountain som den heter på engelska.

Recension

Småmörkt isländsk drama. Dystert väder, härliga karaktärer. Ljusnar upp mot slutet utan att det blir något Hollywood-slut. Med andra ord ganska lik många andra isländska filmer. Är du sugen på att se den? Tyvärr har Stockholms filmfestival tagit slut, men då den vann nordiska rådets pris så lär den dyka upp i biotablån snart. Helt klart sevärd! Betyg: 3,5/5

För att avsluta helgen hade det varit mysigt med en isländsk söndagsmiddag, lammstek kanske. Men så vart det inte den här gången, nästa söndag kanske…

Vad saknar jag med Reykjavik?

Sedan ett par månader är Reykjavik utbytt mot Stockholm. Och nu, ett drygt år efter att jag flyttade till världens nordligaste huvudstad är det dags att bli nostalgisk.

10 saker jag saknar med Reykjavik

  1. Esjan. Överallt i stan skymtar detta magnifika berg i bakgrunden. Obegripligt nog har jag aldrig varit uppe på toppen…
  2. Hamnen. Det är bara att erkänna, jag är en sucker för hamnar. Kanske är det där gamla sjömansromantiska eller så är det kanske bara lukten utav fisk och hav. Tyvärr har turismen (liksom i hela 101-området) spridit ut sig för mycket. Men än så länge finns det i alla fall kvar fiskebåtar. Men inget ont som inte för något gott med sig – det finns ett par trevliga restauranger i de gamla kvarteren och riktigt bra glass (Valdís) går också att få tag på.
  3. Utelivet. De flesta ställena har öppet till 05 och du behöver inte betala någon dyr entrépeng (ibland kan det vara någon spelning såklart) eller stå med på någon hipp lista. Generellt sett så är vakterna trevligare. Dessutom ligger allt inom promenadavstånd. Nej som stockholmare saknar man att gå ut i Reykjavik! Enda som saknas är väl ett riktigt stort dansställe eller en utomhusklubb, men det är ju inte så lätt att ordna direkt.
  4. Badkulturen. Varenda liten by har en sundlaug, i Reykjavik finns det många. Att kunna bada året runt utomhus är livskvalitet och gjorde så att jag tog mig igenom den förra vintern. Mitt stammisbad i Reykjavik är Vesturbæjarlaug
  5. Bokcaféer. Mál og menning, Eymundsson och IÐA är tre bra bokaffärer med trevliga caféer och generösa öppettider. Oftast hamnade jag på Súfistinn (högst upp i Mál og menning). Finns såklart massvis med fik i Stockholm, men inte så många som är kvällsöppna (särskilt inte sådana som är inhysta i en bokhandel). Vet ni om något bra ställe så får ni gärna tipsa mig!
  6. Glass-kulturen. Islänningarna älskar sin ísbúð och högkvalitativ glass går att få på många ställen. Själv gillar jag Valdís och Ísbúðin Laugalæk.
  7. Korven. Är det någonting som islänningarna älskar mer än glass så är det eina med öllu. Då får du en lammbaserad korv  med ketchup, senap, remoulad, hackad- och stekt lök. Bästa stället? Bæjarins Beztu Pylsur såklart.
  8. Graffitin. Ingen nolltolerans där inte. Många snygga målningar runtom i stan.
  9. Fisken. Färsk fisk av god kvalitet går att få på de flesta restaurangerna och ett par renodlade fiskaffärer finns fortfarande kvar! Dock så kunde det varit billigare.
  10. Vädret. Du kan gå ut genom dörren och solen skiner. Fem minuter senare är det snöstorm. Naturens krafter gör sig påtagliga på ett annat sätt än i Sverige.

Det här saknar jag inte

  1. Vädret. Men självklart tröttnar man på blåsten och mörkret också…
  2. Bilstaden. Ska du storhandla mat eller kläder, måste du nästan sätta dig i bilen och ta dig utanför centrum. Kollektivtrafiken är inget att hurra för heller.
  3. Mat som blev över från slakten. Fårtestiklar, mosad fårhjärna och surhaj. Inget man får en matorgasm av direkt.
  4. Turistaffärerna och hotellen. Visst är det bra för ekonomin. Men hur många butiker som säljer lunnefåglar och andra souvenirer tillverkade i Asien behövs det egentligen. Och måste det verkligen vara ett hotell eller bed and breakfast i varje kvarter i citykärnan?

Ett handbollstokigt Island

Handboll är stort på Island. Herrlandslaget i handboll har länge varit det mest folkkära landslaget. Numera har ju Lasse Lagerbäcks mannar spottat upp sig. Men intresset är fortfarande stort för ”Strákarnir Okkar”. Sportsidorna är fyllda av artiklar om Handbolls-VM som startade idag. Folk trängs på sportbarerna och diskuterar lagets chanser i utomhuspoolerna.

Själv ser jag också fram emot turneringen. För er som vill läsa mer om handboll rekommenderar jag mitt andra sorgebarn: Handbollsbloggen – som vaknar till liv igen under turneringen. Imorgon smäller det Sverige mot Island. Jag har inte riktigt bestämt mig för vilket lag jag ska heja på. Jag bruka heja på Island, då handbollen är större och viktigare för islänningarna (som ishockeyn i Sverige, fast kanske ännu större). Men som svensk boende i utlandet blir man lite extra nationalistisk (när det gäller idrott. Och ja. Jag kommer inte rösta på SD – hellre hoppar jag ner i en vulkan). Jag får gå på magkänslan när matchen väl är igång…

Island-Tyskland

Island-Tyskland

Svensk kebab är bättre än isländsk


Island är ett snabbmats-mecka. Hamburgerställen, Subway och Serrano med mera finns överallt. Kebabhak kryllar det inte av, men det finns ändå ett par stycken i Reykjavik. Som den kebabälskare jag är så kände jag mig tvungen att testa dem.

Tyvärr håller kebaben inte i samma klass som i Sverige, kanske för att den är annorlunda? Jag har gått igenom de viktigaste beståndsdelarna i en god måltid: Köttet, såsen och tillbehören (pommes frites/ris/bulgur/bröd). Priset har såklart också en betydelse.

Köttet

Kebabkött i tunna strimlor är sällsynt på Island. Tror endast att jag sett det på ett ställe. Lamm och kyckling är standard, nötkött är ganska ovanligt. Köttet håller hög kvalitet på Island – både kyckling och lammköttet är lika bra som i Sverige. Däremot saknar jag lite att inte få kebab i tunna strimlor, ifall köttet inte är jättebra så blir det lätt lite segt. Utfall: Knapp seger till Sverige (tack vare strimlorna).

Såsen

Röd sås, eller kebabsås får man på de flesta haken på Island. På ett av ställena var det mer någon smaklös salsa. Vitsås (vitlök/yoghurt) är ungefär samma. Dock fick jag inget extra trots att jag betalade cirka 90 svenska kronor. För det får man allt som oftast lite aioli som grädde på moset. Utfall: Skillnaden är inte jättestor, men Sverige vinner på poäng (ingen aioli och lite för svag röd sås på Island). Dessutom finns det ingen typisk kebabsås heller.

Tillbehören

På Island kan man sin pommes, de är minst lika bra som de svenska. Även brödet och salladen är lika bra. Utfall: oavgjort.

Priset

En standardkebab i bröd kostar runt 1200 isländska kronor, ca 65 svenska. En motsvarande tallrik, med läsk går på 1500-1900, vilket blir ca 75-100 kronor. Samma prisklass som en fin-kebab  i Stockholm och bra mycket dyrare än i Malmö.

Slutresultat: Svensk kebab är billigare och har lite bättre sås/kött. Tillbehören är likvärdiga.

Kebabställen jag testat i Reykjavik:

Kebab Grill (lækjargata 10): Ganska bra kött och fina pommes. Ingen röd sås dock. Trots det tar de hem förstaplatsen i mitt test. Betyg 7/10

Ali Baba (Veltusund):  Inget riktigt kebabhak. Har mest en annan typ av turkisk/syrisk mat. Testade en tallrik med kyckling och ris. Bra ris och kött. Torftig sallad. 6/10

Habibi (Hafnarstræti 18): Hittade ingen riktig Kebabtallrik eller kebab i pitabröd. Men de har stabila kebabrullar. Minus för deprimerande lokaler. 5/10

Kebab Húsið (Austurstræti 3): Har kebab, hamburgare och pizza , vilket aldrig är ett bra tecken. Är lite för turistiskt. Men plus för mycket sås. 5/10

Listan uppdateras varefter jag besöker fler ställen (vet dock inte om så jättemånga fler). Håller ni inte med mig? Vet ni om något ställe jag missat? Hör gärna av er i så fall!

… Till er svenska läsare kan jag passa på att tipsa om två kebabställen i Stockholm: Palmyra Kebab i Årsta, gigantiska portioner och med sås/salladsbuffé. Tyvärr är även priset lite väl tilltaget. Anatolia, vid Hornstull är ett nyöppnat turkiskt ställe. Härlig stämning, bra kött (lite tjockare) och många andra bra rätter (till exempel deras lamm). Stockholm har annars ett dåligt rykte bland kebabälskare. Jag som bland annat ätit kebab i Malmö, Karlstad och Örebro tycker att det är lite oförtjänt. I Stockholm finns ganska många halvdåliga ställen, men många som är helt okej. Och är du beredd att ta tunnelbanan några stationer bort så hittar du guldkornen.

För matälskarna så kommer det fler tester så småningom. Hamburgertestet lär dock dröja – det finns alldeles för många hamburgerställen i Reykjavik.

Ibland får man ta del av livet på landet

Det är något speciellt med att åka ut till landet. Vatten, öppna landskap och frisk luft, är bland det bästa jag vet. Ja, jag låter lite som Ulf Lundell. Men att komma ut i naturen då och då ger mycket energi. Dessutom är det nyttigt att få ett annat perspektiv: Alla hänger inte på caféer i Reykjavik och livnär sig på turism.

I förrgår (lördags) följde jag med några gamla vänner ut på landet när det var dags för Réttir – då fåraherdarna samlar ihop hjorden.

Arbetshandskar på

När jag kom dit var en stor del av arbetet gjort. Med hjälp av hästar hade fåren drivits ner till fållorna. Men jag var med och delade upp boskapen i olika grupper: lamm, tjurar, tackor och slaktdjur för sig. Något glamoröst jobb var det inte direkt. Vädret gjorde sitt också, 4 grader och snöblandat regn. Som den storstadsbo jag är tog jag inte tjuren i hornet direkt, men hjälpte till med att valla fåren mellan fållorna och ut på fältet igen (vilket tog 1-2 timmar iallafall).

En skvätt brännvin hade nog varit gott för att hålla uppe värmen, men Hangikjöt (rökt fårkött), kaffe och kaka är inte så dåligt det heller. Efter en varm dusch, torra kläder och en bilresa hem, så sov man ganska gott bland husen i staden.

Þingvallavatn

Þingvallavatn

Réttir4 Réttir2 Réttir3

Get out of town

It is something special about going out to the countryside. Water, open space and fresh air, that is among the best I know. Yes, I sound like a typical country artist. But getting out into the nature every now and then gives you an energy boost. Furthermore, it’s always good to get another perspective: all Icelanders doesn’t drink cafe latte in trendy coffeehouses or work with tourism.
So, I went along with some friends the day before yesterday (Saturday) to experience Réttir – which is when the shepherds gathers the flock.

Just dig in

The tough work was already done when I arrived . With the help of horses the sheep had been driven down to the pen. But I took part in dividing the cattle into different groups: lambs, bulls and slaughter-animals. It wasn’t really a glamorous job and the weather played a big role in that: 4 degrees and sleet. Born and raised in the city, I played a quite passive role, but I did helped with herding the sheep from the holding pens and out on the fields again (which took 1-2 hours). A dash of the local schnapps had been good for keeping up the heat, but hangikjöt (smoked lamb), coffee and cake isn’t so bad either. After a hot shower, dry clothes and a ride back to town I fall asleep right away with the familiar city lights surrounding me.

Cirkeln är sluten

Jag har rest till och från Island otaliga gånger. Och nästan alla resor börjar och slutar på samma sätt: flygbussen mellan Keflavik och Reykjavik. Efter en knapp timmes resa med utsikt över lavafält, havet och förstäder stannar bussen till vid bussterminalen, BSÍ (eller flygplatsen). Ja, BSÍ borde verkligen rustas upp. Men den har ändå något charmigt över sig, en historia. Precis som en gammal sliten fotbollsarena eller ett gammalt café.

Varför skriver jag om BSÍ och flygbussar? Det är nämligen min nya arbetsplats sedan knappt två veckor tillbaka. Förutom flygbussar, säljer företaget Kynnisferðir – Reykjavik Excursions många olika gruppresor med guidade turer. Mitt förra jobb som servitör på en hotellrestaurang? Det var inget för mig helt enkelt…

The Golden Circle

För 10 dagar sedan fick jag och min kollega Gunna, följa med på den populäraste turen (tillsammans med Blå Lagunen) : The Golden Circle. Bussen stannar bland annat till vid ett ekologiskt växthus, men huvudattraktionerna är vattenfallet Gullfoss, Geysir och Þingvellir (nationalpark och Islands parlament mellan 930-1798). Jag har besökt de där platserna flera gånger tidigare, men det är fortfarande lika häftigt. Þingvellir med dess historia och natur är svårt att tröttna på. Nog med text här kommer lite bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 …

I have travelled to and from Iceland numerous times. And almost every trip begin and end in the same way: the Fly bus between Keflavik and Reykjavik. After an hour’s journey with views of lava fields, ocean and suburban area the bus stops at the bus terminal, BSÍ (or Keflavik Airport) Yes, BSÍ really needs to be refurbished. But it is still something charming about the place, it has some history. Just like an old worn down football stadium or an old café.

Why do I write about BSÍ and Fly buses? Because it´s my new job since around two weeks back. In addition to Fly buses, the company; Kynnisferðir – Reykjavik Excursions sells many guided group tours. My last job as a waither in a hotel restaurant? It didn´t suited me…

Ten days ago my colleague Gunna and I went on the most popular trip (together with the Blue Lagoon): The Golden Circle. The bus stops among others at an organic greenhouse, but the classic, main attractions are the Waterfall Gullfoss, Geysir and Thingvellir (Iceland´s national parliament between 930-1798). I have visited those places several times before, but it´s still pretty amazing. Especially Thingvellir (Þingvellir), with it´s great history and nature never bores me out.